Karlgårdsarkivet

Familjen Sandström på Karlgård

Text och bildurval: Marika Eserstam Kjellsson

 

Skelleftebygden, Karlgård
Klicka för större bild. Läs mer om Karlgårdsarkivet i denna artikel av Skellefteåbygden nr. 1/2011 (klicka på länken)

Vid älven mellan Sörböle och Sunnanå i Skellefteå ligger Karlgård. Under 1800-talet låg bygdens främsta skeppsvarv här och drevs av familjen Sandström. Familjen var inte bara skeppsbyggare utan ägde även ett handelshus med beställningar från bland annat Stockholm, Gävle, Göteborg, Malmö och Köpenhamn. Deras skepp tog även frakter till hamnar runt Östersjön och bort mot England och Portugal.

Karlgårdsarkivet består av över 1200 handlingar från 1800-talets början fram till andra världskriget. När arkivet lämnades till Folkrörelsearkivet
förstod dåvarande föreståndaren Peter Gustavsson
genast att materialet var unikt och att det knappt fanns
något liknande någonstans.

Ur: Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet, Ulf Lundström, Skellefteå 2008. Fotograf: okänd
Foto ur: Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet, Ulf Lundström, Skellefteå 2008. Fotograf: okänd

Exempel på handlingar i arkivet är dagböcker från ett antal fartygsbyggen, brev och instruktioner till skeppare, kvitton på leveranser och åtskilliga privata brev.

Här nedan kan ni se exempel på två av de brev som finns bevarade. Det ena berättar om dåtidens tillverkare av ankarkätting och hur en ny typ av kvarnhjul ska provas fram, det andra ger en inblick i värdet av en dagstidning. För den historieintresserade finns många spår att spinna vidare på!

1937_001

Bolnäs & Järfsö d 12 september 1836

Heders Broder!

Dina båda högst välkomna bref har jag haft nöjet emottaga vid min hemkomst från en resa som jag gjort till Storjufrun och Gefle. Dett skall uppföras en båk på nämnde jufrun hvilken jag speckulerade på, att antiprinera men den gick till för låg summa att jag icke kunde ingå på dett.

Mina göromål hindra mig att nu resa ner till Stockholm och således får vi ej träffas därstädes om icke du blifver där hela hösten, då torde dett hända att vi därstädes träffas, du nämner att du skall taga en ketting från Furudal, på deras godhet kan jag fult försäkra dig om att den fulkomligen motsvarar de Engelska kettingarna i alla afseenden och hvad som beträffar deras styrka så pröfva alla så väl större som finare kettingar, och om man är närvarande eller ej så får man dem lika goda, stöden göres äfter som du önskar i alla kettingar som tillverkas på Furudal och i utseende kan dom icke tillverkas bättre på något annat ställe, så att jag tror att du skall fullkomligen blifva nöjd med det samma, jag skrifver till en god vän på bruket och bad honom att han ovillkorligen lagar dig en stark och vacker tjetting.

Du skall vara god att göra en tjenst åt mig, underrätta dig om den mjölqvarn som ligger utmed Röda och Blåa slussen huru den kan arrenderas på kortare eller längre tid dock får du icket låta någon veta att jag bet dig därom – orsaken hvarför jag vill arrendera denna är att jag uppfunnit ett hjul som jag kan sätta i rörelse ehuru det fästes alldeles under vattenytan och har en minst 10-dubbel kraft mot ett annat kvarnhjul eller sådanna som nyttjas vid nämnde qvarn, och således kan ett sådant hjul begagnat derstädes nästan alltid hålla qvarnen igång.

Herrom får du ingenting nämna fören du ser min patentansökning införd i Stads Tidningen.

Skrif och underrätta mig huru det är mäd omnämnde qvarn tillika om du tänker på öferluleå eller någon byggnad på gården. Min hälsning till din kära far och moder jemte din syster dig sjelf vare ej glömd av        Vännen OG Alm

 

1937_003

ädle och Högaktade Herr Copwerdie och Skepps Byggmästare!

Som jag narrat mig med det hoppet, att min son skulle prenumerera äfven detta år på awisorna, hvilket likväl icke skett; Så har den ledsamheten träffat mig, att jag altifrån detta års början icke fått läsa mer än några strödda Blad af afton Bladet, och som jag av Herr Krono Befallningsman Clausén, som skall wara Herr Capitens medintressent i afton Bladet hört att de stadna hos Herr Capiten; så drifver mig ledsnaden, att i förlåtande på Herr Capitens ädelmod och gunst, ödmjukast anhålla, att, om möjligt är, få låna de lästa numrorna från nyåret till denna tiden, emot det jag vågar försäkra, att med ödmjukaste tacksägelse skyndsamt och ordentligen efter nummer, samt utan att nedsmutsa eller illa hantera något blad, återställa alt vad Herr Capiten skulle gunstbenäget hafwa godheten att lemna mig, 1937_004och jag skall, då Gud mig nåd förlänar, söka redligt upfylla mitt löfte och förbindelse, ty det blefwe mig ett nöje så wäl som sysselsättning, emedan jag icke är af angelägna göromål occuperad. Wärdes förlåta mitt driftiga företag, om gunstligt swar anhålla ödmjukast, antingen jag häri lyckas eller skulle misslyckas, hvarmed jag ock måste vara nöjd sedan jag hördt mig för, och med högaktning har äran förblifva

ädle och Högaktade Herr Capitens

Morön d: 13 maji,              ödjuke tjänare
1833                                      Jonas Widestedt
f:d: Comminister

 

 

Källor:
Arkivet från Karlgård, Sörböle (Folkrörelsearkivet i Västerbotten)
Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet, Ulf Lundström, Skellefteå 2008
Sevärt längs Hälsans stig, Skellefteå hembygdsförening 2014
Skelleftebygden – Tidning för lokalhistoria, 1/2011 (klicka på länken för att komma till tidningen!)

 

Hjalmar Höglunds personarkiv

Bland Folkrörelsearkivets personarkiv finns en spännande samling almanackor, brev och andra handlingar, efter en man som vid 1900-talets början emigrerade från Västerbotten till Kanada. Hans fotosamling finns dessutom inlämnad på Fotoarkivet vid Västerbottens museum och tillsammans utgör handlingarna ett fantastiskt fint dokument över en utvandrare och vardagslivet både i Kanada och i hemmet i Västerbotten.

Hjalmar Höglund, sedermera fotograf och ”foreman carpenter”, föddes den 7 augusti 1885 i Järvsjö, Vilhelmina. Nitton år gammal utvandrar han till Kanada, närmare bestämt i November 1904. Före honom hade några släktingar från Järvsjö redan åkt, däribland Hjalmars syster Anna. I breven och almanackorna Hjalmar efterlämnat kan man utläsa små delar av ett stort äventyr – om hur han försörjer sig på ströjobb till att så småningom vara förman på olika byggen. Om långa arbetsdagar (0fta 10, ibland 12 timmar), korta notiser om hur han ligger sjuk i tyfus, om kalas hos vänner, besök hos indianer och mycket annat.

Hjalmar Höglunds biljett för att åka till Kanada 1904.
Hjalmars biljett för att resa med Allan-linjen till Kanada 1904 (klicka för större bild).
Del av uppslag i Hjalmars almanacka från 1913, när han gifter sig med Ellen.
Sida i Hjalmars almanacka från juni, 1913 (klicka för större bild). ”Thur. 10 Injick i det ekta ståndet kl. 2.45 em Shun och Norman vitnen”

 

Hjalmar skriver också om giftermålet med Ellen, ”min  gumma” och en dotter som föds och döps – och så en tvär vändning, i form av en hemresa utan fru och barn, till Järvsjö i början av juni månad 1916, bara några månader efter dottern Ruths dop. I kalendern beskriver Hjalmar hemresan över Atlanten, och så hemkomsten onsdag den 14 juni: ”Kom hem kl 5 em treffar pappa o mamma”, och dagen efteråt då ”folk helsar på i massor”. Härefter följer fler noteringar om dagarna i Järvsjö, till och med den sista almanackan som räcker till 31 december 1917. I denna sista almanacka står noterat om arbete och nöje, om när Hjalmars mor andra veckan i september 1917 tar upp potatis och om när han umgås med vännerna Wahlström tvärs över sjön. En liten extra tvist är att Paret Wahlström, som varit barnlösa i sju år, 1917 får sin första dotter. Då pratas det förstås på byn, att Hjalmar allt kom hem bra lägligt från Kanada.

Hjalmar blir kvar i Järvsjö till sin död 1971. På dödsbädden kallar han till sig den äldsta av flickorna Wahlström, och bekräftar det som de redan anat – att det verkligen är han som är hennes biologiske far. En historia som författaren Lennart Frick för övrigt beskriver i Västerbottens-Kuriren den 2:a oktober 2015.

Bild på utställning från Arkivens Dag. Ur Fotoarkivets fotosamling samt en karta med texter till platser där Hjalmar varit.
Från utställning i samarbete med Fotoarkivet på Arkivens Dag. Hjalmars vistelse i Kanada.
Fotografi på monter med handlingar ur Hjalmar Höglunds arkiv (Almanackor, biljett och brev)
Handlingar ur Hjalmar Höglunds arkiv.

 

Tillsammans med fotografier ur Fotoarkivets samlingar kan vi så lägga ett pussel över Hjalmar Höglunds liv, om vad en företagsam emigrant från Sverige fick betalt per timme, om hur han reste runt i Kanada efter jobb och mycket mera. Tack vare fotografierna på Fotoarkivet kan man dessutom, utöver hans egna ord, få ögonblicksbilder av hur det såg ut på platserna han vistades, och de personer han hade omkring sig! Och nog är det så, att ju mer vi får veta, desto fler frågor väcks, om denne utvandrare som vände åter.

Källor:
Folkrörelsearkivet i Västerbotten
Västerbottens Museum
Västerbottens-Kuriren 2015-10-02

Sävenäs bönhus

Sävenäs bönhus, modell
Sävenäs bönhus. Klicka på bilden för att se den större.
Modellritning
Modellritning.Klicka på bilden för att se den större.
Modell taket
Modell taket.Klicka på bilden för att se den större.

Den 3-4 oktober gästade Folkrörelsearkivet de Lokalhistoriska dagarna i Sävenäs. Med oss hade vi en utställning om Sävenäs missionsförening.  I våra arkiv finns dessutom ritningar på bönhuset och besökare kunde under dagen prova att bygga en egen liten modell av huset. Otroligt nog visade det sig att två barn som byggde modellen var barnbarnbarnsbarn till Gustav Berggren, en av dom som var med och byggde huset 1921.

I våra arkiv kan man följa hur arbetet med bönhuset gick till:

Protokoll den 27 september 1915
Protokoll den 27 september 1915. Klicka på bilden för att se den större.

Sävenäs bönhus stod färdigt 1922 och var resultatet av flera års frivilligarbete. Redan 1913 valdes en kommitté för att undersöka möjligheten att bygga ett bönhus och sommaren 1915 fick man tillfälle att förvärva en tomt i Sävenäs. Pengar saknades och man vände sig därför till disponent Sundberg på Sävenäs Bolaget för ekonomisk hjälp. Sundberg lovade att bolaget skulle förskottera köpeskillingen, samt att han skulle utverka en rabatt hos bolaget att köpa virke för 1/3 av priset. Senare kom köpeskillingen för tomten att erhållas som en gåva (600 kr) från Sävenäs Nya Aktiebolag samt att de fick 10 års räntefritt anstånd med att betala virket. Den 27 september 1915 bildades Sävenäs Missionsförening u p a. Föreningens ändamål var att bygga ett en gudtjänstlokal i Sävenäs.

Protokoll 28 maj 1916
Protokoll 28 maj 1916. Klicka på bilden för att se den större.
Ritningar
Ritningar.Klicka på bilden för att se den större.
Ritningar
Ritningar.Klicka på bilden för att se den större.

 

1916 fick föreningen en större gåva på 3000 kr av Grosshandlaren J Markstedt i Skellefteå. Nu kunde förberedelserna av bygget börja. Man upprättade ritningar, planerade tomten samt började grundläggning under 1917. Det valdes en byggnadskommitté som fick i uppdrag att göra vad som kunde göras för att Bönhusbygget skulle framåtskrida.

Bygget av bönhuset startar
Bygget av bönhuset startar. Klicka på bilden för att se den större.
Berättelse över 1920 års verksamhet
1920 års verksamhetsberättelse. Klicka på bilden för att se den större.
Protokoll den 18 december 1921
Protokoll den 18 december 1921. Klicka på bilden för att se den större.

Det blev dock sämre tider och allt arbete lades att vila. 1918 beslöt man ändå att påbörja arbetet trots dyrtiderna. Byggnadskommittén förberedde arbetet genom infodrande av kostnadsförslag och upprättande av arbetsbeskrivning. Kommittén blev dock betänksam att påbörja arbetet och vid 1919 års årsmöte föreslogs ytterligare uppskov. Årsmötet lämnade handlingsfrihet åt kommittén att bestämma tidpunkt för byggets påbörjande. Söndagen den 18 december 1921 beslöt man att arbetet med bygget skulle börja redan nästa dag! Tomtvirket hade redan börjat komma. Arbetet skulle utföras mot en timpenning på 50 öre, dock vore det : ”varje särskild arbetares frivilliga sak att till föreningen avstå från sin avlöning för kortare eller längre tid”.

Virkesåtgång missionshuset
Virkesåtgång missionshuset. Klicka på bilden för att se den större.
TIdningsurklipp om invigningen av Sävenäs bönhus
TIdningsurklipp om invigningen av Sävenäs bönhus. Klicka på bilden för att se den större.

Ett år senare, den 17 dec 1922 kunde bönhuset invigas. Kostnaden för bönhuset beräknades till 27 000 kr. I detta ingick frivilligarbete med ca 1000 kr. Föreningen lyckades inte täcka kostnaden helt utan hade en skuld på ca 4000 kr.  Att skulden kunnat bli så pass liten beror på de gåvor som skänktes av bl a Sävenäs Ab samt grosshandlaren J Markstedt. Samt stora insatser av frivilligarbete eller gåvor. Föreningen lyckades också hålla nere kostnaderna genom förmånliga inköp av material samt låga arbetskostnader. Föreningen upphör 19 mars 1963 och beslutar då att som gåva överlåta Sävenäs bönhus med inventarier och tillhörande tomt med tillgångar och skulder till Skelleftehamns EFS.   

 

 

 

Anna Lundbergs personarkiv

Anna Elise Lundberg föds den 7 april 1904 i Källbomark, Byske. När hon är 16 år (1920) emigrerar hon till USA och blir medlem i Svenska missionsförbundet i Nordamerika. Där träffar hon Folke Boberg, missionär i Kina, och följer honom dit 1928.

Genom Annas brev hem till Källbomark får vi på nära håll följa ett spännande människoöde. I de första breven berättar hon för familjen om den fantastiska resan till Kina via den transibiriska järnvägen. Här kan man nästan känna lukten och höra sorlet från hennes medpassagerare på tåget. Hon skriver också om sin kärlek till Folke och hur mycket hon ser fram emot sin uppgift i Kina. Väl framme får vi följa hennes arbete bland lokalbefolkningen på nära håll och hon skriver också om hennes och Folkes bestyr kring det kommande bröllopet.

Ganska snart tar deras liv en annan vändning – Anna insjuknar i dysenteri och nu är det Folke som tar över brevskrivandet hem till Källbomark. Han skriver lika målande och nära som Anna men hans brev är fyllda av sorg och saknad. Han skriver om de krossade bröllopsplanerna och om Annas sista tid i livet.

Anna och Folkes brev har varit en del i vårt arbete mot skolorna tillsammans med Kultur Skellefteås mediapedagog Claes Rönnqvist. Utifrån breven har eleverna fått göra korta filmer för att gestalta en ung kvinnas liv i början av förra seklet. Filmerna hittar ni här: www.vimeo.com/59650340

Brev från Anna Lundberg, sida 1
Brev från Anna Lundberg, sida 1
Brev från Anna Lundberg, sida 2
Brev från Anna Lundberg, sida 2
Brev från Anna, sida 3
Brev från Anna, sida 3
Brev från Anna, sida 4
Brev från Anna, sida 4
Brev från Folke Boberg till Annas föräldrar
Brev från Folke Boberg till Annas föräldrar

 

 

 

Villa Utsikten

Ur Gotthard Öbergs personarkiv.

Gotthard Öberg (1916-1994) var i många år ordförande i Västerbottens SAC-distrikt och en av initiativtagarna till rekonstrueringen av den lokala syndikalistiska organisationen i Umeå (Umeå LS). Hans personarkiv finns bevarat på Folkrörelsearkivet, och innehåller bland annat forskningsunderlag till boken ”Genombrottet” som handlar om Flottningskonflikten i Västerbotten på 30-talet och handlingar rörande till exempel hyresstrejken och kampen om dungen på Ålidhem. Här finns också ett spännande material om bebyggelsen på Hamrinsberget i Umeå, främst angående ett hus kallat Villa Utsikten: fotografier, kartor och ett skriftligt intervjumaterial mm. Nedanstående uppgifter är hämtade från ett utkast som handlar om villan, skrivet av Gotthard Öberg.

1908 uppfördes ett större tvåvåningshus på tomten ”Frideborg” på Hamrinsberget i närheten av Umeå lasarettsområde. Det var konditorn Thure Melander, född 1883 i Skellefteå, som lät bygga huset som förutom bostadsutrymmen gav plats för konditori- och caférörelse. Villan som erbjöd god utsikt över Öbacka med omnejd fick namnet Villa Utsikten.  Efter några år flyttade Thure Melander in till Umeå stad med sin caférörelse och startade musikhandel där. Villa Utsikten såldes den 11 februari 1918 till G.A. Granberg från Gunnarn, vilken i sin tur hyrde ut huset till en partikamrat; Johan Forslund (med familj). Från den här tiden finns annonser i VF där man kan se att Villa Utsikten betecknas som föreningshus, här hölls enligt uppgift olika möten och föredrag och huset var betydande för utvecklingen av föreningslivet i Umeå på denna tid.

Forslund skall ha haft en röd flagga hissad på huset, för att markera att Villa Utsikten var ”ett centrum för den revolutionära och socialistiska andan i Umeå”. Under 1918 och efterföljande år kom finska flyktingar över Bottenviken och vissa av dem skall, vägledda av flaggan på taket, ha fått en tillfällig hjälp av Johan Forslund på Villa Utsikten. Efter några år flyttade Forslund med familj, och därefter hyrde en Charlotta Sundberg lokalerna av Granberg för att ha café och matservering där. Huset brann ned under 1920-talet.

Karta över Byggnader på Hamrinsberget, utifrån 1937-års stadskarta
Karta över byggnader på Hamrinsberget, utifrån 1937-års stadskarta. För utförligare info, se kursiverad text nedan. Klicka på kartan för större bild.
annons ur VF år 1918, Villa Utsikten till salu
Annons från VF 1918: Villa Utsikten till salu. Klicka på annonsen för större bild.
Nedtecknad minnesbild över bebyggelsen på Hamrinsberget
Nedtecknad minnesbild av bebyggelsen på Hamrinsberget. Klicka på kartan för större bild.

 

 

 

 

 

 

Hus A. Benämndes Beronius ”Berghem” = Jägm. G. Beronius första hus.
Hus B. var G. Beronius senare byggda villa (stod kvar 1959)
Hus C. Var ett lasarettshus med bostad för gårdskarlen och några sjukhusbiträden samt lasarettets snickeriverkstad.
Hus D. var lasarettets gamla ladugård, stall, svinhus, vagnslider.
Hus F. var lasarettets nya ladugård. Grisslakt förekom varje vecka på norra sidan om huset.
Hus G. Var lasarettets ”Röntgen” enligt 30-talets språkbruk.
Hus H. var lasarettets ”Reumatiken”.
Hus K. byggdes som bostäder för sjuksköterske-elever, elevhem på 40-talet. Har sedan använts för andra ändamål.
Hus U. ”Villa Utsikten” uppfördes på 10-talet för Thure Melander. Villan brann ned under första delen av 20-talet. Ägare till huset var då G.A Granberg. Tomtmarken såldes 1924 till Jägm. Gunnar Beronius.

Landshövdingebrevet från 1773

År 1773 beordras Holmöns byamän, genom ”Oppen Ordres”, att genast avsända en båt med några män över Kvarken. Det är landshövdingen i Umeå, Magnus Adolf von Kothen (1704-1775), som har angeläget bud till sin kollega herr Baron Generalmajoren landshövdingen och riddaren Lorenz Johan Göös (1717-1774) i Vasa. Holmöns byamän befordrar brevet till Björkö, Finland där Björkö byamän tar vid och för brevet vidare till Vasa. Brevet kvitteras i Vasa som bevis på att det blivit Göös tillställt.

Landshövdingebrev

Det angelägna brevet hittades i Ytterbodas byarkiv och är av privatkaraktär. Det är ett brev kollegor och vänner emellan som uppnått aktningsvärd ålder och ser slutet på sina liv närma sig. Inom två år kommer också de båda brevskrivarna att vara döda. Tonen i brevet är mycket religiöst färgad och uttrycker ofullkomlighet och vilja till underkastelse för ”wy äro ofullkomlige han är kommen at frälsa, wy äro alla som hafwa honom af nöden ty wy äro syndare.” Om sig själv och om sin sista levnadstid säger von Kothen, ”tårar och väntan efter den dag att Jesu kiärlek hade fult herrewälde öfwer alla mina rörelser och böjelser wy sitter i mitt fängelse i wäntan och sökan och qwittrar om seger, men huru långt den är borta vet iag icke, iag lider och bidar … äro icke många sandkorn kwar uti mitt timglas”. Brevet avslutas, ”nu ordar iag icke mer, herren Jesus som eder har kallat till sitt underliga liv, förvara och bevara det som han eder gifwitt hafwer, till sitt nams förhärligande at hela eder siäl och kropp.”

Klicka här för PDF med brevet i helhet