Föreläsningsserie

I samarbete med Västerbotten förr & nu, Studieförbundet Vuxenskolan, Skellefteå museum, Västerbottens museum och Lycksele skogs- och samemuseum bjuder vi i höst på en föreläsningsserie i tre delar!

En föreläsningspilotserie på initiativ av Västerbotten förr & nu tillsammans med Studieförbundet vuxenskolan, som går att delta i live på orten där föredraget hålls, men samtidigt livestreamad på flera orter runt om i länet! Först ut är Laila Eliasson i Vilhelmina den 28/9. Övriga tillfällen blir den 12/10 (live vid Skellefteå museum) och den 26/10 live vid Västerbottens museum i Umeå! (läs mer nedan). Upplägget är att ett föredrag hålls i Vilhelmina, Skellefteå eller Umeå, live på ett ställe och livestreamad till de andra samt till Skogs- och samemuseet i Lycksele!

Varmt välkomna till alltihop men allra först till Lailas berättelse 28/9!

Lisa Johansson – torparungen som blev ulltavlans moder.
Onsdag 28/9 18:30-19:30

Laila Eliasson berättar om Lisa Johansson – ulltavlans moder. Vi får höra historien om hennes hårda uppväxt på ett skogstorp i Västerbottens inland till att bli erkänd konstnär, författare och folklivsforskare.

Plats: Vilhelmina, Studieförbundet Vuxenskolans lokal, Volgsjövägen 30.

Lycksele – Skogs- och samemuseet, Maskinepoken (Digital stream)
Skellefteå Museum – Konferenslokalen Plan 2 (Digital stream)
Umeå. Västerbottens Museum, Bio Abelli (Digital stream) 

Att timra hus på bondska.
Onsdag 12/10 kl. 18.30-19:30

Byggnadsantikvarie Pernilla Lindström berättar mer om hur husen traditionellt byggts i Västerbotten och vilka ord och begrepp på bondska som då användes.

Plats: Skellefteå Museum, konferenslokalen plan 2.

Lycksele, Skogs- och samemuseet, Maskinepoken (Digital stream).
Vilhelmina, Studieförbundet Vuxenskolans lokal, Volkgsjövägen 30 (Digital stream)
Umeå. Västerbottens Museum, Bio Abelli (Digital stream)

Om traditionsmusik och skapande.
Onsdag 26/10 kl. 18.30-19:30

Bland annat med utgångspunkt i ett nothäfte med musik från Umeå som den spelades för över 200 år sedan, berättar spelmannen Daniel Pettersson om hur traditionellt material kan utgöra en bas för konstnärligt arbete och nyskapande. Handskrivna noter, dans, historiska dokument, klingande källor och instrumentbygge samverkar i skapandeprocessen när spelmannen levandegör kulturarvet.


På nättidskriften Västerbotten förr & nu kan du läsa artiklar från föredragshållarna: Nättidskriften Västerbotten förr & nu (nattidskriftenvasterbotten.se)

Skellefteås första IOGT-loge

Den första IOGT-logen i Sverige bildades 1879 i Göteborg och fick namnet IOGT-logen nr. 1 Klippan. År 1882 bildades Skellefteås första IOGT-loge nr 125 Adlercreutz. Ordningsnumret talar om för oss i vilken ordning logerna bildats. Vår IOGT-NTO förening 125 Skellefteå, som fortfarande är aktiv, är alltså den ursprungliga första logen och var den 125:e logen som bildades i Sverige.

Carl Herman Engelbrekt Bäckström var den stora drivande kraften bakom bildandet och genomdrivandet av IOGT:s stora framfart i Skellefteå. Han var till yrket föreståndare på kronohäktet. Det var då beläget på Sunnanå. Man kan lätt misstänka att hans engagemang för ett nyktert leverne måste ha vuxit fram med det han fick bevittna och erfara i sin yrkesroll. Han var också ett föredöme när det gällde den demokratiska idén. Alla skulle känna sig välkomna i logerna. Gamla, unga, män och kvinnor. I logerna fick man en röst som räknades när man blev medlem. CHE insåg också att det var viktigt att starta loger i närområdena, inte bara centrala staden. Man hade ju inte så stora möjligheter att ta sig till möten som låg mil bort.

Carl Herman Engelbrekt Bäckström, eventuellt tillsammans med hustrun Kristina Katarina Persdotter (uppgift om vem kvinnan på bilden är saknas). Foto Carl Franke. Skellefteå museum.

Man kan inte skriva om IOGT utan att berätta lite om det fantastiska Ordenshuset, också kallat Godtemplarhuset eller Boston (kärt barn har många namn!) som låg i korsningen Kanalgatan – E4:an i Skellefteå, där MAX nu ligger. Där byggdes den ståtliga och stora byggnaden upp år 1886. Dessvärre brann byggnaden delvis ner och man fick ta nya tag igen. Man hade redan från början tänkt sig en byggnad som inrymde teater, men det var inte ekonomiskt möjligt. Snart insåg man dock att det var en nödvändighet för att kunna fortsätta ta emot teatersällskap. 1911 stod utbyggnaden klar tack vare de insatser medlemmarna i logen kunde bidra med. Byggnaden revs 1962. Ritningar från 1911 finns att skåda i Ordenhusdirektionen 125, Skellefteås arkiv på Folkrörelsearkivet. 

Ordenshuset på Kanalgatan 50, vid rivningen 1962. Foto Enar Sundling/Skellefteå museum.
Mannekängsuppvisnig på Ordenshuset. Höstens och vinterns aftontoaletter vias här av fru Eva Andersson, fru Gunnel Östensson, fru Lisbeth Björkman, fru Stina Lundin, fru Ulla Britt Fohlman, fröken Margret Wennersten och fru Marta Lindberg. Kläderna som visades kom från Lindbergs damekipering. Foto: Nordsvenska Dagbladet/Skellefteå museum.

Det här är en förkortad version av Elisabeth Wiklunds artikel ”Några av demokrations pionjärer – Nykterhetsrörelsen” publicerad i Skelleftebygden nr 1 2022 (Skelleftebygdens lokalhistoriska förenings tidning). Här kan du läsa hela artikeln : Skellefteåbygden

Vinjettbild: Från IOGT:s ordenshus, även kallat Boston, 1/3 1936. Foto: Abel J Tjernlund/Skellefteå museum.

Våra öppettider i sommar

Tisdag 21 juni har Folkrörelsearkivet i Västerbotten stängt.

I Umeå har vi sommarstängt fr.o.m måndag 11/7 t.o.m måndag 8 augusti.
I Skellefteå har vi sommarstängt fr.o.m. torsdag den 14 juli t.o.m tisdag den 17 augusti.

Vi påminner om att vi endast tar emot förbokade besök och leveranser.
Forskarrum Nordanås öppettider under sommaren hittar du här: Öppettider Nordanå | Skellefteå museum Skellefteå museum

Glad sommar!

Årets fakturering är igång!

Under de närmaste veckorna skickar Folkrörelsearkivet i Västerbotten ut fakturor för årets medlems- och arkivavgifter. Håll gärna utkik – särskilt om er förening valt att få fakturan per e-post – så att den inte hamnar bland skräpposten!

Vi vill också passa på att tipsa om att vår arkivdatabas numera finns tillgänglig via hemsidan. Där hittar du information om alla våra arkiv, både de uppordnade och de osorterade.
En kort instruktion om hur du söker i databasen finns här: Samlingarna
Själva sökfunktionen hittar du här: Sök i arkivdatabasen

Uppgifter om våra avgifter och medlemsförmåner finns här: Avgifter och medlemsförmåner

Har ni frågor om er faktura eller våra avgifter är ni välkomna att höra av er till oss på e-post: info@folkrorelsearkivet.se

Fanor och standar

Till första maj finns tillfälle att se på alla fanor som används i första maj-tågen runt om i länet. I Västerbotten är det dock nykterhetsrörelsen som har de flesta äldre fanorna/standaren och de dateras till senare delen av 1800-talet och framåt. Allt eftersom var det dock inom den fackliga rörelsen som tillkomsten av fanor var störst och fanor och standar har varit viktiga symboler för folkrörelserna – inte minst som uttryck för gemenskap och kampvilja. Hos Folkrörelsearkivet i Västerbotten finns idag mer än 200 fanor och standar bevarade! De kommer huvudsakligen från just fackliga och politiska organisationer, men också från bland annat nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen och religiösa organisationer.

I Västerbotten hittar vi de flesta äldre fanorna inom nykterhetsrörelsen. IOGT-Logen No 1509, Västerbottens Pärla, var verksam i Bureå mellan åren 1889 och 2014.

År 1988 gav Folkrörelsearkivet ut boken ”Fanor och standar i Västerbotten”, där ett urval av fanor och standar ur våra samlingar presenteras. Här kan du också läsa historien bakom den många gånger stora investering, som en fana var för en förening. Boken har digitaliserats och finns nu tillgänglig på Folkrörelsearkivets hemsida, du hittar den här: Standar och fanor – Folkrörelsearkivet i Västerbotten (folkrorelsearkivet.se)

För den som vill läsa mer tipsar vi också om Margareta Ståhls böcker. Hon har skrivit om fanor inom arbetarrörelsen och fackliga organisationer, bland annat i sin avhandling vid Linköpings universitet 1999: ”Vår fana röd till färgen”, och i boken ”Vår enighets fana” (1998). I en artikel på demokrati100.se skriver Margareta också om ”Rösträttsfanornas budskap”, den hittar du här: Rösträttsfanornas budskap | Demokrati100.se

Vinjettbild: Första maj i Umeå 2014. Foto: Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

Nytt poddavsnitt, om bödeln Jacob Gyll och dödsstraff under 1800-talet

En roadtrip i spåren efter bödeln Jacob Gyll, som halshögg åtminstone 13 personer i norra Norrland, från 1836 till omkring 1860. Programledaren Anna Sténs och museipedagog Mattias Johansson besöker två av platserna där det skedde; Röbäck och Johannisfors. Mattias berättar om dödsstraff och de ledtrådar som finns i arkiven. 1800-talet är en tid med stora förändringar, vilket också avspeglar sig i avrättningarna. Från att ha varit ett skådespel blir dödstraffet så småningom mindre offentligt. Jacob Gylls arbetsredskap, två skarpa bilor, finns bevarade i Västerbottens museums stora föremålsarkiv i Hörnefors. Dit går också resan, som avslutas på Backen i Umeå där Jacob Gyll bodde med sin familj. 

HÄR finns både ljudfiler och bonusmaterial.

Handlingar till årsmötet den 19 mars 2022

Här finns handlingarna till Folkrörelsearkivets årsmöte som hålls den 19 mars 2022 i Hörsalen, Nordanå. Handlingarna har även skickats ut till de ombud som är anmälda till mötet.

Årsmöte 19 mars 2022

Det är dags för årsmöte för alla medlemsföreningar i Folkrörelsearkivet i Västerbotten!

Mötet äger rum lördagen den 19 mars i Hörsalen på Nordanå, Skellefteå.

Här nedan kan du ladda ner kallelse med program, föredragningslista, blankett för nomineringsförslag till årsmötet, samt fullmakt för ombud.

Under förmiddagen den 19 mars har du möjlighet att följa med på en guidad tur i våra arkiv på Nordanå. Obs! För att delta i den guidade turen krävs en separat anmälan till Elisabeth Wiklund, elisabeth.wiklund@folkrorelsearkivet.se senast den 11 mars.

Välkommen!

Vinjettbild: Ordförandeklubba från Logen 3805 Framtidens Hopp (Eksträsk, Vindeln) och protokollböcker från Västerbottens idrottsförbund samt Holmsunds hamnarbetaresektion. Foto: Folkrörelsearkivet i Västerbotten.