Arkivens dag

Kom och fira arkivens dag med oss lördag den 12 november! Vi ses på Folkets hus i Umeå, där personal från Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Umeå stadsarkiv, Umeå Universitetsbiblioteks arkiv- och specialsamlingar samt Västerbottens museums arkiv och fotoarkiv finns på plats och bjuder på ett gemensamt program med mässa, föredrag, montrar med föremål, hjälp med släktforskning bland mycket annat.

Lokalen Galleriet Kl 12.00-16.00

  • Arkivmässa med möjlighet att ställa frågor till personal från Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Umeå Stadsarkiv, Arkiv och specialsamlingar, Umeå Universitetsbibliotek samt Västerbottens museums arkiv och fotoarkiv.
  • Södra Västerbottens Släktforskare finns på plats. Här kan besökare passa på att få tips och råd kring släktforskning.
  • Insamling. Västerbottens museum samlar in dina upplevelser av övernaturliga fenomen.
  • Gissa platsen Tävling. Tävla och vinn en exklusiv fotoutskrift (20×30) ur fotografen Bertil Ekholtz samling.
  • De gamla berättar: Mystik och oknytt. Lyssningsstation med äldre muntliga berättelser. Galleriet, Umeå Folkets hus.


Lokalen Loke | Föreläsningar:
Fri entré.
Ingen föranmälan krävs, se till att vara i god tid för att säkra dig en plats (89 platser).


När kungens byst stal platsen från en ung flicka
Kl. 13.00-14.00
Föreställ dig en staty av en ung flicka som tittar mot solen från sin upphöjda plats mitt i Umeå. En symbol för stadens ljusa framtid. Det låter kanske otroligt men för hundra år sedan togs faktiskt ett beslut om att uppföra det mer än fyra meter höga monumentet.

Maria Persson berättar i sin föreläsning om det historiska sidospår hon hamnade på i sitt arbete med det egna bild- och bildningsprojektet ”Dagens dam”.

Projektet ”Dagens dam” – ett tecknat kvinnoporträtt varje dag. Publiceras på damens födelsedag. Se instagram @dagensdam eller webbplatsen dagensdam.se.

Foto: Maria Persson

Spök(historia)
Kl: 14.30-15.30
Marcus Österström, känd från Umeås spökvandringar och P4:a serien “Mord i Västerbotten” djupdyker i en mängd olika arkiv för att kasta ett sken över de dunkla hörnen av vår historia. I arbetet har han uppdagat nya detaljer kring några av Västerbottens mest mytomspunna fall som kommer presenteras under föreläsningen.

Foto: Marcus Österström



Klicka dig vidare till Västerbottens museums sida för att ta del av hela veckans program! Västerbottens museum En vecka om myter och mysterier – Arkivnätverket i Umeå firar arkivens dag – Västerbottens museum (vbm.se)

Vinjettbild: Olof Petter Mikaelssons nybygge med familjen samlad framför (i Kinistino Saskatchewan, Kanada). Fotograf okänd/Malin Perssons samling/Västerbottens museum

Öppen visning i arkivet

Följ med på visning och upptäck Umeås historia! Onsdag den 9 november visar och berättar 1:e arkivarie Karin Holmgren om stadens 400-åriga historia och utveckling, sedd genom arkiven. Från stadsbildningen 1622 på Ytterhiske bys mark, etablerandet av nya stadsdelar, näringar och föreningsliv fram till dagens universitets- och kulturstad.

Tid: Onsdag 9/11 kl. 16.00-17.00
Plats: Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Gammlia (Helena Elisabeths väg 3, Umeå)

Arrangemanget är gratis och en del i årets firande av Arkivens Dag, som alltid infaller den andra lördagen i november. Arkivnätverket i Umeå bjuder under hela vecka 45 på ett späckat program på temat Myter och mysterier och så passar vi på att uppmärksamma Umeå stads 400-års jubileum!

Obs! Begränsat antal platser.

Läs mer om övriga arrangemang och firandet lördag den 12 november här: Västerbottens museum En vecka om myter och mysterier – Arkivnätverket i Umeå firar arkivens dag – Västerbottens museum (vbm.se)

Kurt grävde fram en dramatisk historia i arkivet

I fjol firade Västerbottens läns nykterhetsförbund, VLN, sitt hundraårsjubileum. Styrelsen tyckte att det var ett bra tillfälle att utforska den egna historien. Hur gick det egentligen till när förbundet bildades på 1920-talet?

– I ett svagt ögonblick tog jag på mig uppgiften och hann väl ångra mig litegrann, men det var faktiskt roligt. Jag har njutit av att sitta och läsa de här protokollen, berättar styrelseledamoten Kurt Bergner.


Första fyndet

Under några veckor återkom han flera gånger till arkivhyllorna på Gammliaområdet i Umeå, för att titta igenom de bruna mapparna fyllda med historiska dokument. Det första fyndet kom snabbt: nykterhetsförbundet hade till en början hetat Västerbottens Förbudsförbund. Det var nytt för alla.

För exakt hundra år sedan var just alkoholförbudet en fråga högt uppe på den politiska dagordningen.

– Framför allt kvinnorna vill ha ett förbud, eftersom männens drickande orsakade så mycket lidande, berättar Kurt.


Bästa kandidaterna

Förbudsförbundets uppgift var att kämpa för deras sak. När styrelsen bildades 1921, mobiliserade nykterhetsrörelsen sina starkaste män (ja, kvinnor var det inte tal om här). Men var det verkligen de bästa kandidaterna som lyftes fram?

I ett tidigt protokoll framkommer det att ordförande herr Nilsson var förgrymmad över att IOGT inte hade föreslagit sina verkliga profiler till styrelsen, främst Gustav Rosén, liberal politiker och chefredaktör på Västerbottens-Kuriren.

Nilsson ringde själv upp redaktör Rosén, som tackade ja till styrelseuppdraget. Men långvarig blev han inte.


Hetsig ordväxling

Kurt Bergner visar upp protokollet från den 18 augusti 1921. En hetsig ordväxling utmynnar i att Rosén avsäger sig sin styrelseplats i protest mot beslutet att kuppa in fler förbudsivrare i riksdagen, via en så kallad särlista. (Exakt vad det innebar låter vi vara osagt här.)

Ett nederlag, helt klart, men kampanjen blev trots det både intensiv och framgångsrik. Under 1922 höll förbudsförbundet fler än 700 föredrag vid möten runt om i länet för att övertyga västerbottningarna om att rösta igenom ett rusdrycksförbud.

–  När man räknade rösterna från folkomröstningen under sensommaren 1922, framkom det att Västerbotten och Jönköping var de två platser där ja-sidan hade fått allra flest röster. Av kvinnorna i Västerbotten var det 90 procent som hade röstat för ett rusdrycksförbud och bland männen var 75 procent för, berättar Kurt.


Ja-sidan förlorade

Men, vad hjälpte väl det, när landet som helhet hade ett annat resultat. Ja-sidan förlorade knappt, med 48,8 procent av rösterna mot nej-sidans 50,8 procent.

– Luften gick ur förbundet och det fanns till och med de som ville lägga ner. Så blev det inte utan arbetet kom i gång igen året efter, berättar Kurt.

Medlemsantalet fortsatte att sjunka och under 1930-talet diskuterades anledningarna till detta. Plåtslagaren S Karlsson tyckte att de äldre i styrelsen borde lämna plats till de yngre. Hans åsikt finns protokollförd med en prydlig och vacker handstil:

”Måtte jag när jag blir 60 år inte bli så dum, som dom är, som nu är 60 år.”

Den meningen har Kurt och resten av styrelsen haft roligt åt.


Bytte namn

Förbundet överlevde hursomhelst krisen och bytte, efter många diskussioner, namn till Västerbottens läns nykterhetsförbund, VLN. Drygt hundra år efter starten arbetar man fortfarande med att stävja rusmedlens skadliga verkningar.

Något förbud tror inte Kurt Bergner på i dag:

– Nej, det går inte att stoppa, det är bättre att informera människor om alkoholens och narkotikans risker, både för hälsan och för samhället i stort.


Använd arkivet du också!

Är ni en förening eller ett förbund som vill veta mer om er historia? Välkomna till Folkrörelsearkivet! Mer information om våra kontaktuppgifter och öppettider hittar du här.




Föreläsningsserie

I samarbete med Västerbotten förr & nu, Studieförbundet Vuxenskolan, Skellefteå museum, Västerbottens museum och Lycksele skogs- och samemuseum bjuder vi i höst på en föreläsningsserie i tre delar!

En föreläsningspilotserie på initiativ av Västerbotten förr & nu tillsammans med Studieförbundet vuxenskolan, som går att delta i live på orten där föredraget hålls, men samtidigt livestreamad på flera orter runt om i länet! Först ut är Laila Eliasson i Vilhelmina den 28/9. Övriga tillfällen blir den 12/10 (live vid Skellefteå museum) och den 26/10 live vid Västerbottens museum i Umeå! (läs mer nedan). Upplägget är att ett föredrag hålls i Vilhelmina, Skellefteå eller Umeå, live på ett ställe och livestreamad till de andra samt till Skogs- och samemuseet i Lycksele!

Varmt välkomna till alltihop men allra först till Lailas berättelse 28/9!

Lisa Johansson – torparungen som blev ulltavlans moder.
Onsdag 28/9 18:30-19:30

Laila Eliasson berättar om Lisa Johansson – ulltavlans moder. Vi får höra historien om hennes hårda uppväxt på ett skogstorp i Västerbottens inland till att bli erkänd konstnär, författare och folklivsforskare.

Plats: Vilhelmina, Studieförbundet Vuxenskolans lokal, Volgsjövägen 30.

Lycksele – Skogs- och samemuseet, Maskinepoken (Digital stream)
Skellefteå Museum – Konferenslokalen Plan 2 (Digital stream)
Umeå. Västerbottens Museum, Bio Abelli (Digital stream) 

Att timra hus på bondska.
Onsdag 12/10 kl. 18.30-19:30

Byggnadsantikvarie Pernilla Lindström berättar mer om hur husen traditionellt byggts i Västerbotten och vilka ord och begrepp på bondska som då användes.

Plats: Skellefteå Museum, konferenslokalen plan 2.

Lycksele, Skogs- och samemuseet, Maskinepoken (Digital stream).
Vilhelmina, Studieförbundet Vuxenskolans lokal, Volkgsjövägen 30 (Digital stream)
Umeå. Västerbottens Museum, Bio Abelli (Digital stream)

Om traditionsmusik och skapande.
Onsdag 26/10 kl. 18.30-19:30

Bland annat med utgångspunkt i ett nothäfte med musik från Umeå som den spelades för över 200 år sedan, berättar spelmannen Daniel Pettersson om hur traditionellt material kan utgöra en bas för konstnärligt arbete och nyskapande. Handskrivna noter, dans, historiska dokument, klingande källor och instrumentbygge samverkar i skapandeprocessen när spelmannen levandegör kulturarvet.


På nättidskriften Västerbotten förr & nu kan du läsa artiklar från föredragshållarna: Nättidskriften Västerbotten förr & nu (nattidskriftenvasterbotten.se)

Skellefteås första IOGT-loge

Den första IOGT-logen i Sverige bildades 1879 i Göteborg och fick namnet IOGT-logen nr. 1 Klippan. År 1882 bildades Skellefteås första IOGT-loge nr 125 Adlercreutz. Ordningsnumret talar om för oss i vilken ordning logerna bildats. Vår IOGT-NTO förening 125 Skellefteå, som fortfarande är aktiv, är alltså den ursprungliga första logen och var den 125:e logen som bildades i Sverige.

Carl Herman Engelbrekt Bäckström var den stora drivande kraften bakom bildandet och genomdrivandet av IOGT:s stora framfart i Skellefteå. Han var till yrket föreståndare på kronohäktet. Det var då beläget på Sunnanå. Man kan lätt misstänka att hans engagemang för ett nyktert leverne måste ha vuxit fram med det han fick bevittna och erfara i sin yrkesroll. Han var också ett föredöme när det gällde den demokratiska idén. Alla skulle känna sig välkomna i logerna. Gamla, unga, män och kvinnor. I logerna fick man en röst som räknades när man blev medlem. CHE insåg också att det var viktigt att starta loger i närområdena, inte bara centrala staden. Man hade ju inte så stora möjligheter att ta sig till möten som låg mil bort.

Carl Herman Engelbrekt Bäckström, eventuellt tillsammans med hustrun Kristina Katarina Persdotter (uppgift om vem kvinnan på bilden är saknas). Foto Carl Franke. Skellefteå museum.

Man kan inte skriva om IOGT utan att berätta lite om det fantastiska Ordenshuset, också kallat Godtemplarhuset eller Boston (kärt barn har många namn!) som låg i korsningen Kanalgatan – E4:an i Skellefteå, där MAX nu ligger. Där byggdes den ståtliga och stora byggnaden upp år 1886. Dessvärre brann byggnaden delvis ner och man fick ta nya tag igen. Man hade redan från början tänkt sig en byggnad som inrymde teater, men det var inte ekonomiskt möjligt. Snart insåg man dock att det var en nödvändighet för att kunna fortsätta ta emot teatersällskap. 1911 stod utbyggnaden klar tack vare de insatser medlemmarna i logen kunde bidra med. Byggnaden revs 1962. Ritningar från 1911 finns att skåda i Ordenhusdirektionen 125, Skellefteås arkiv på Folkrörelsearkivet. 

Ordenshuset på Kanalgatan 50, vid rivningen 1962. Foto Enar Sundling/Skellefteå museum.
Mannekängsuppvisnig på Ordenshuset. Höstens och vinterns aftontoaletter vias här av fru Eva Andersson, fru Gunnel Östensson, fru Lisbeth Björkman, fru Stina Lundin, fru Ulla Britt Fohlman, fröken Margret Wennersten och fru Marta Lindberg. Kläderna som visades kom från Lindbergs damekipering. Foto: Nordsvenska Dagbladet/Skellefteå museum.

Det här är en förkortad version av Elisabeth Wiklunds artikel ”Några av demokrations pionjärer – Nykterhetsrörelsen” publicerad i Skelleftebygden nr 1 2022 (Skelleftebygdens lokalhistoriska förenings tidning). Här kan du läsa hela artikeln : Skellefteåbygden

Vinjettbild: Från IOGT:s ordenshus, även kallat Boston, 1/3 1936. Foto: Abel J Tjernlund/Skellefteå museum.

Våra öppettider i sommar

Tisdag 21 juni har Folkrörelsearkivet i Västerbotten stängt.

I Umeå har vi sommarstängt fr.o.m måndag 11/7 t.o.m måndag 8 augusti.
I Skellefteå har vi sommarstängt fr.o.m. torsdag den 14 juli t.o.m tisdag den 17 augusti.

Vi påminner om att vi endast tar emot förbokade besök och leveranser.
Forskarrum Nordanås öppettider under sommaren hittar du här: Öppettider Nordanå | Skellefteå museum Skellefteå museum

Glad sommar!

Årets fakturering är igång!

Under de närmaste veckorna skickar Folkrörelsearkivet i Västerbotten ut fakturor för årets medlems- och arkivavgifter. Håll gärna utkik – särskilt om er förening valt att få fakturan per e-post – så att den inte hamnar bland skräpposten!

Vi vill också passa på att tipsa om att vår arkivdatabas numera finns tillgänglig via hemsidan. Där hittar du information om alla våra arkiv, både de uppordnade och de osorterade.
En kort instruktion om hur du söker i databasen finns här: Samlingarna
Själva sökfunktionen hittar du här: Sök i arkivdatabasen

Uppgifter om våra avgifter och medlemsförmåner finns här: Avgifter och medlemsförmåner

Har ni frågor om er faktura eller våra avgifter är ni välkomna att höra av er till oss på e-post: info@folkrorelsearkivet.se

Fanor och standar

Till första maj finns tillfälle att se på alla fanor som används i första maj-tågen runt om i länet. I Västerbotten är det dock nykterhetsrörelsen som har de flesta äldre fanorna/standaren och de dateras till senare delen av 1800-talet och framåt. Allt eftersom var det dock inom den fackliga rörelsen som tillkomsten av fanor var störst och fanor och standar har varit viktiga symboler för folkrörelserna – inte minst som uttryck för gemenskap och kampvilja. Hos Folkrörelsearkivet i Västerbotten finns idag mer än 200 fanor och standar bevarade! De kommer huvudsakligen från just fackliga och politiska organisationer, men också från bland annat nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen och religiösa organisationer.

I Västerbotten hittar vi de flesta äldre fanorna inom nykterhetsrörelsen. IOGT-Logen No 1509, Västerbottens Pärla, var verksam i Bureå mellan åren 1889 och 2014.

År 1988 gav Folkrörelsearkivet ut boken ”Fanor och standar i Västerbotten”, där ett urval av fanor och standar ur våra samlingar presenteras. Här kan du också läsa historien bakom den många gånger stora investering, som en fana var för en förening. Boken har digitaliserats och finns nu tillgänglig på Folkrörelsearkivets hemsida, du hittar den här: Standar och fanor – Folkrörelsearkivet i Västerbotten (folkrorelsearkivet.se)

För den som vill läsa mer tipsar vi också om Margareta Ståhls böcker. Hon har skrivit om fanor inom arbetarrörelsen och fackliga organisationer, bland annat i sin avhandling vid Linköpings universitet 1999: ”Vår fana röd till färgen”, och i boken ”Vår enighets fana” (1998). I en artikel på demokrati100.se skriver Margareta också om ”Rösträttsfanornas budskap”, den hittar du här: Rösträttsfanornas budskap | Demokrati100.se

Vinjettbild: Första maj i Umeå 2014. Foto: Folkrörelsearkivet i Västerbotten.