Exempel på header

Kamp för funktionsrätt – en viktig historia

Idag är det många verksamheter och myndigheter som arbetar aktivt med tillgänglighet och hjälpmedel för att alla människor ska kunna vara delaktiga och inkluderade i samhället – men det har inte alltid varit så! Organisationer, föreningar och aktivister har länge fört en hård kamp för alla människors lika värde och rättigheter – en kamp som fortfarande pågår.

Här kan du läsa mer om hur funktionsrättskampen sett ut i Västerbotten under de senaste 60 åren. Denna digitala utställning är sammanställd utifrån arkivmaterial från Funktionsrätt Umeå och Funktionsrätt Västerbotten – två paraplyorganisationer som samlar funktionsrättsföreningar i Västerbotten och Umeå. Båda föreningarna har sitt arkivmaterial på Folkrörelsearkivet i Västerbotten. 

I en monter som visas i Västerbottens museums foajé kan du ta del av ytterligare material. HÄR kan du se och lyssna på den delen av utställningen.


Några begrepp som är bra att känna till!

  • Funktionsrätt – kompletterar begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder som de definieras av Socialstyrelsen och syftar till alla människors rättighet till självbestämmande och full delaktighet, oavsett funktionsnedsättning eller de hinder som finns i samhället.
  • Funktionsnedsättning – definieras enligt Folkhälsomyndigheten som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga hos en person.
  • Funktionsvariation – begreppet pekar på att alla personer har en funktionalitet och fungerar på olika sätt. Ordet är en värdeneutral beskrivning av människors olika fysiska, psykiska eller kognitiva förmåga men används ofta för att beskriva de funktionsvariationer som bryter mot samhällets gängse funktionsnormer.
    Funktionshinder – hinder som uppstår i mötet mellan individ och miljö, alltså de begränsningar som skapas i omgivningen om miljön inte är tillräckligt tillgänglig. Ett funktionshinder kan till exempel vara trappor, svårtillgänglig information eller taskiga attityder. En personer är alltså inte funktionshindrad – det är olika hinder i miljön eller i samhället som gör människor funktionshindrade.
  • Normbrytande funktionalitet – innebär att ha en funktionsvariation som bryter mot samhällets rådande funktionsnormer. Normbrytande funktionalitet står i relation till normföljande funktionalitet, som alltså beskriver en kropp eller person som stämmer överens med samhällets rådande funktionsnormer. Båda begreppen pekar på normerna istället för att värdera olika människor eller funktionalitet.
    Funktionsmaktsordningen – ett begrepp som beskriver hur samhället är uppbyggt på normer om funktionsfullkomlighet.
    Intersektionalitet – ett begrepp som synliggör hur olika maktordningar i samhället samspelar och hänger ihop med varandra. Människor kan bli diskriminerade både på olika sätt och på flera sätt. Intersektionalitet handlar om att se hur detta hänger ihop – hur olika maktordningar påverkar varandra och ibland även förstärker varandra.
    Funkis – ett alternativ till ”person med funktionsnedsättning” som på senare tid kommit till att användas inom funktionsrättsrörelsen – eller funkisrörelsen!
  • Funkofobi – beskriver de fördomar och den diskriminering som personer med funktionsnedsättning, eller normbrytande funktionalitet, möts av i samhället.
  • Handikapp – ett utdaterat begrepp som tidigare använts som en synonym på både funktionshinder och funktionsnedsättning. År 2007 tog Socialstyrelsen bort ordet handikappad och avrådde från att använda det som synonym till både funktionsnedsättning och funktionshinder.
  • (Källor: funktek.se, THL, Funktionsrätt Umeå, Funktionsrätt Sverige, Nationalencyklopedin, Institutet för Språk och Folkminnen)

Funktionsrätt Västerbotten – historik

Funktionsrätt Västerbotten startade som en liten förening 1963, då med namnet Västerbottens läns samarbetskommitté för handikappade. Den första stora frågan för organisationen var tillgängliga bostäder. Detta blev början till ett långt samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Under de kommande åren arbetade Funktionsrätt Västerbotten flitigt med informations-spridning, främst på skolor. Genom kurser och föredrag spreds kunskap om föreningens verksamhet. År 1973 fyllde Funktionsrätt Västerbotten tio år och firade med en kampanj under våren 1974: Ett samhälle för alla. Denna kampanj togs upp på medlemsorganisationers möten och föredrag som hölls över hela Västerbotten.

Verksamhetsplan Funktionsrätt Västerbotten 1978.
Källa: Funktionsrätt Västerbotten, Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

Ljudfil från årsmötet 1978.

Mot slutet av 1970-talet togs frågan om arbete upp mer och mer. Kampanjen Allas rätt till arbete! pågick under våren 1976 på många platser i Västerbotten. Kämpaglöden fanns kvar under resten av 70-talet och en ny kampanj HANDIKAPP – JÄMLIKHET genomsyrade hela 80-talet. 1981 kom att bli det mest betydelsefulla året dittills för Funktionsrätt Västerbotten, då det var FN:s internationella handikappår. Det anordnades mässor och aktiviteter i hela Sverige och den största hölls i Göteborg där Funktionsrätt Västerbotten deltog. Det hela avslutades med en stor demonstration med över 8 000 deltagare.

Ljudfil från årsmötet 1979.

Under 1990-talet arbetade Funktionsrätt Västerbotten med två stora projekt; Brukarprojektet med fokus på personlig assistans och Referensarbetsplats som arbetade för fler möjligheter till arbete för personer med funktionsnedsättning. Det förstnämnda projektet gick så bra att det sedan dess är en permanent del av Umeå kommuns verksamhet.

Frågan om en mer tillgänglig färdtjänst har alltid varit prioriterad hos Funktionsrätt Västerbotten och under slutet av 90-talet tog ett samarbete mellan föreningen och Umeås lokaltrafik, Ultra, fart. Mindre bussar för personer med funktionsnedsättning togs fram samtidigt som busshållplatser och övergångsställen gjordes mer tillgängliga.

Under 00-talet satte föreningen tre nya områden i fokus: barn, jämställdhet och invandringsfrågor.

Funktionsrätt Västerbotten idag

Idag samlar paraplyorganisationen Funktionsrätt Västerbotten 36 funktionsrättsföreningar från hela länet – eller cirka 32 000 personer! Syftet med Funktionsrätt Västerbotten är att stärka och underlätta det intressepolitiska arbetet i hela länet för ett mer inkluderande samhälle. Funktionsrätt Västerbotten arbetar för solidaritet, jämlikhet och delaktighet i samhället samt betydelsen i allas lika värde.

Läs mer på Funktionsrätt Västerbottens hemsida.


Funktionsrätt Umeå – historik

Funktionsrätt Umeå startade 1971 för att skapa en samarbetskommitté för de lokala organisationerna i funktionsrättsrörelsen. Arbetet rivstartade och under det första året pågick diskussioner om stadens centrum, färdtjänsten, vårdresurser, social hemtjänst, tekniska hjälpmedel, arbete och utbildning.

Riksutställningars vandringsutställning ”Förbud mot handikapp”, som visades våren 1974 på Västerbottens museum, väckte stor uppmärksamhet. Samtidigt arbetade Funktionsrätt Umeå tillsammans med länsorganisationen med kampanjen Ett samhälle för alla. Funktionsrätt Umeå arbetade också flitigt med samordning av färdtjänst, specialfordon och ändrade avgifter för månadskort. Under senare hälften av 70-talet påbörjades dessutom ett samarbete med Umeås lokaltrafik, Ultra, för att finna lösningar på problemen i lokaltrafiken.

Under 1980-talet arbetade Funktionsrätt Umeå med arbetsfrågan. Länsföreningen, Funktionsrätt Västerbotten, hade redan startat kampanjen Allas rätt till arbete med daglig information till myndigheter, skolor, föreningsmedlemmar och allmänheten. Funktionsrätt Umeå arbetade tillsammans med länsföreningen med kampanjen. I slutet av 80-talet deltog Funktionsrätt Umeå i diskussionerna kring nybyggen av bostäder i staden för att bevaka att så tillgängliga bostäder som möjligt skulle byggas.

Framsidan av verksamhetsplanen från Funktionsrätt Umeå, 1991.
Källa: Funktionsrätt Umeå, Folkrörelsearkivet i Västerbotten
.

Arbetet för att Umeås lokaltrafik skulle bli mer tillgänglig var prioriterad för föreningen under 90-talets senare hälft och tidigt 00-tal. Det upparbetade samarbetet med Ultra ledde till nya, anpassade bussar som rullade ut i trafiken hösten 1998. Arbetet fortsatte sedan med frågor kring fler busstider och tillgängligare busshållplatser.

Funktionsrätt Umeå idag

Funktionsrätt Umeå, med sina 23 medlemsorganisationer, har som mål att tillsammans med medlemsföreningarna ge människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet inom olika samhällsområden. Målet är att uppnå ett samhälle som fungerar för alla. Föreningen ska stimulera den funktionshinderpolitiska debatten, underlätta och stödja medlemsföreningarnas arbete genom informations- och utbildningsverksamhet. Funktionsrätt Umeå verkar också för ett ökat samarbete mellan medlemsföreningarna och bistår föreningarna med administrativ och ekonomisk service.

Läs mer på Funktionsrätt Umeås hemsida.


Sök på egen hand i arkivet!

Här kan du se vilka funktionsrättsföreningar som lämnat in material till Folkrörelsearkivet i Västerbotten.


Museer och funktionsrätt

Museer förmedlar kunskap om händelser, människor och samhället omkring oss – från förr och nu. Men vems historia är det som berättas? Vilka erfarenheter av livets alla sidor finns bevarade i museernas samlingar och vad skildras i utställningar? Vissa minnen och arv, såsom från äldre tiders institutionsvård och psykiatri, har ibland sopats undan i den gemensamma historieskrivningen. Personliga berättelser från personer som på olika sätt levt med normbrytande funktionalitet eller funktionsnedsättning finns sällan bevarade i våra gemensamma arkiv. Generellt finns det fortfarande ganska lite beskrivet om olika tiders syn på funktionsnedsättningar och funktionsnormer på museerna. 

Det här väcker frågor om vems berättelser som finns kvar för framtiden, vems historia som glöms bort och om vem som får lämna spår. Det innebär även att möjligheter att lära känna sin historia begränsas och i förlängningen att viktig kunskap riskerar går förlorad. 

Den här digitala utställningen är en del i ett större projekt som drivs av Västerbottens museum i samarbete med Funktionsrätt Västerbotten, Funktionsrätt Umeå, Handikapphistoriska Föreningen, Umeå Universitet och Folkrörelsearkivet Västerbotten. Projektet pågår mellan 2021 – 2023 och tar avstamp i länets institutionshistoria för att så röra sig mellan dåtid, nutid och framtid.

Läs mer om projektet här.

Här kan du läsa om två andra projekt som arbetat med frågor om museer och funktionsrätt.
HAIKU – ett projekt mellan HandikappHistoriska Föreningen och Nordiska museet.
Projekt FOKUS som drevs av HandikappHistoriska Föreningen och Stiftelsen Upplandsmuseet. 


Illustrationer av Elsa Estling.