Ett arrangemang under barnkulturdagen på SARA Kulturhus, Skellefteå.
Forskarbyrån har fått ett svårt fall att lösa. Svaren döljer sig i dammiga dokument, gamla brev och gulnade fotografier. Vi behöver din hjälp! Kom och lek kontor med stämplar, skrivmaskiner, telefoner, förstoringsglas och andra saker från förr! För alla åldrar!
Tid: Lördag den 2 oktober kl. 10-15 Plats: SARA Kulturhus
Arrangör: Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Skellefteå museum.
I år är det 100 år sedan vi fick allmän och lika rösträtt i Sverige – ett genombrott för demokratin. Men, det krävdes många års KAMP, även här i Västerbotten. Fler än 3 000 kvinnor i länet engagerade sig, liksom en och annan man. Nu ska det uppmärksammas och firas med ett KALAS för både stora och små, då vi förflyttar oss till 1910- och 20-talen.
Dansbanan på Gammlia och Bio Abelli på Västerbottens museum blir festplatsens centrum. Kom gärna i tidstypiska kläder, så får du en liten present som blir till ett minne.
HÄR finns programmet som fylls på fram tills att det är dags att kalasa.
För den som vill ha lite spännande sommarlyssning utlovas true crime i Västerbottens-tappning i podden Livet i arkivet. HÄR hittar du följetongen om Steppar-Jerkers brott, med bonusmaterial! Det finns också flera andra avsnitt som tar avstamp i arkiven hos oss på Folkrörelsearkivet i Västerbotten och på Västerbottens museum.
Vi rekommenderar även ett besök på nättidskriften Västerbotten förr & nu, där det publiceras nya artiklar under hela sommaren! Du har väl inte missat att flera av artiklarna är skrivna utifrån Folkrörelsearkivets samlingar?
Du som valts till ombud för en av våra medlemsföreningar är välkommen till Folkrörelsearkivets digitala årsmöte 2021. Nedan finns dagordning och handlingar för nedladdning.
Kl. 18.30 Filmvisning. Arkivarie Susanne Odell presenterar filmen ”Arbetsstugor i Västerbotten” som producerats av Folkrörelsearkivet och Västerbottens museum på uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbotten.
Kl. 19.30 Årsmötesförhandlingarna inleds
Du kommer att kunna koppla upp dig till mötet och prova tekniken redan kl 18.00.
Prova dig gärna fram med Zoom några dagar före mötet. Kanske kan du testa att skapa ett eget möte och koppla upp dig med någon annan? Om det krånglar så kan vi kanske hjälpa dig. Hör av dig till Anna Sténs: 090-71 31 30 eller Lina Vänglund: 073-427 70 11, så gör vi vad vi kan för att hjälpa till.
”Så vitt man bor i en by måste man bry sig”, skriver Sara Lidman i romanen Tjärdalen. Just det, hur människor ordnat livet och brytt sig om sina byar och varandra, ägnas det här avsnittet i ”Livet i arkivet”. Just Västerbotten har varit ovanligt bra, kanske bäst i Sverige, på att ordna och planera för hur livet i en by ska fungera.Vi gör ett besök i Årets kulturkommun Robertsfors, där historieintresserade Julia Larsson bor i ett fint gammalt hus i Sikeå Hamn. Varför är hon så kär i sitt hus och i den här byn? Och varför trivs hon så bra med äldre människor, som hon bland annat möter i sitt jobb.
Tillsammans med arkivarie Cuno Bernhardsson och arkeolog Berit Andersson tittar vi också in i arkiven på Västerbottens museum och Folkrörelsearkivet i Västerbotten. Här finns många pusselbitar för den som vill ta reda på mer om en by och kanske sin egen historia.
Bonusmaterial – bilder, länkar och fler ljudfiler – finns här på hemsidan.
”Livet i arkivet” produceras i projektet Demokratiska arkivet, som drivs med stöd av Postkodstiftelsen. Projektet är ett samarbete mellan Västerbottens museum och Folkrörelsearkivet i Västerbotten.
Podden finns till exempel på Spotify, men också på Västerbottens museums play-kanal, klicka här.
Västerbottens museum och Folkrörelsearkivet i Västerbotten har tillsammans producerat en dokumentärfilm som berättar om en företeelse som kanske inte är så bekant längre, men som var många barns vardag under första hälften av 1900-talet. Under närmare fem decennier på 1900-talet var de så kallade arbetsstugorna i Västerbottens inland tillfälliga hem för barn från fattiga familjer i väglöst land, som annars inte skulle kunna gå i skolan.
Idén om arbetsstugorna kom ursprungligen från feministen och filantropen Anna Hierta-Retzius i Stockholm redan på 1880-talet. Där var arbetsstugorna inrättningar dit de fattigaste arbetarbarnen kunde komma på eftermiddagarna, få tillsyn och lära sig vissa sysslor, medan stugorna i Norrland blev regelrätta bostäder för barnen under läsåret. Men också i de norrländska arbetsstugorna skulle barnen utföra olika sysslor vid sidan av skolan. Förutom att hjälpa till i arbetsstugans hushåll skulle de lära sig slöjdarbete. Barnen skulle fostras ”till gudsfruktan, arbetsamhet och rena seder för att bli goda, för samhället och hembygden nyttiga medborgare” som det står i stadgarna från 1925. Flickorna kunde fläta korgar, sticka, väva och sy, medan pojkarna band borstar och arbetade med träslöjd och skomakeri. Stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor startade upp sin första arbetsstuga i november 1909 i Vilhelmina och den kom åren därefter att följas av fler på andra orter i länet. Systemet pågick fram till 1950-talet då arbetsstugorna kommunaliserades och förvandlades till skolhem för elever med lång väg till skolan.
Filmen om arbetsstugorna bygger på ett gediget grävande i arkiven, men också på intervjuer med människor som bodde på arbetsstugorna. I dag är barnen till åren komna men minns ofta väl och med skärpa i detaljerna. Att skickas i väg från familjen för att tillbringa ibland hela läsåret utan möjlighet till hemresa kunde sätta djupa spår.
Från Västerbottens museum har byggnadsantikvarie Lena Berglund och fotograf Petter Engman, och från Folkrörelsearkivet arkivarie Susanne Odell, arbetat med filmen som delvis är finansierad av Länsstyrelsen i Västerbotten.
Arkivet efter Stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor finns på Folkrörelsearkivet i Västerbotten.
Nedan finns filmen, publicerad av Västerbottens museum, samt extra material om en rymning.
Vinjettbild: barn framför arbetsstugan i Stensele. Fotograf okänd. Fotoarkivet, Västerbottens museum
