Hjalmar Höglunds personarkiv

Bland Folkrörelsearkivets personarkiv finns en spännande samling almanackor, brev och andra handlingar, efter en man som vid 1900-talets början emigrerade från Västerbotten till Kanada. Hans fotosamling finns dessutom inlämnad på Fotoarkivet vid Västerbottens museum och tillsammans utgör handlingarna ett fantastiskt fint dokument över en utvandrare och vardagslivet både i Kanada och i hemmet i Västerbotten.

Fotografi på några av Hjalmar Höglunds almanackor.
Några av Hjalmar Höglunds almanackor i Folkrörelsearkivets samlingar.

Hjalmar Höglund, sedermera fotograf och ”foreman carpenter”, föddes den 7 augusti 1885 i Järvsjö, Vilhelmina. Nitton år gammal utvandrar han till Kanada, närmare bestämt i November 1904. Före honom hade några släktingar från Järvsjö redan åkt, däribland Hjalmars syster Anna. I breven och almanackorna Hjalmar efterlämnat kan man utläsa små delar av ett stort äventyr – om hur han försörjer sig på ströjobb till att så småningom vara förman på olika byggen. Om långa arbetsdagar (ofta 10, ibland 12 timmar), korta notiser om hur han ligger sjuk i tyfus, om kalas hos vänner, besök hos ursprungsbefolkningen och mycket annat.

Del av uppslag i Hjalmars almanacka från 1913, när han gifter sig med Ellen.
Ur Hjalmars almanacka från juni 1913. Här finns en notis om giftermålet med Ellen: ”Injick i det ekta ståndet kl. 2.45 em Shun och Norman Vitnen”.

Hjalmar skriver också om giftermålet med Ellen, ”min gumma” och en dotter som föds och döps – och så en tvär vändning, i form av en hemresa utan fru och barn, till Järvsjö i början av juni månad 1916, bara några månader efter dottern Ruths dop. I kalendern beskriver Hjalmar hemresan över Atlanten, och så hemkomsten onsdag den 14 juni: ”Kom hem kl 5 em treffar pappa o mamma”, och dagen efteråt då ”folk helsar på i massor”. Härefter följer fler noteringar om dagarna i Järvsjö, till och med den sista almanackan som räcker till 31 december 1917. I denna sista almanacka står noterat om arbete och nöje, om när Hjalmars mor andra veckan i september 1917 tar upp potatis och om när han umgås med vännerna Wahlström tvärs över sjön. En liten extra tvist är att paret Wahlström, som varit barnlösa i sju år, 1917 får sin första dotter. Då pratas det på byn, att Hjalmar allt kom hem bra lägligt från Kanada.

Hjalmar Höglunds biljett för att åka till Kanada 1904.
Hjalmars biljett för resan med Allan-linjen till Kanada år 1904.

Hjalmar blir kvar i Järvsjö till sin död 1971. På dödsbädden kallar han till sig den äldsta av flickorna Wahlström, och bekräftar det som de redan anat – att det verkligen är han som är hennes biologiske far. En historia som författaren Lennart Frick för övrigt beskriver i Västerbottens-Kuriren den 2 oktober 2015.

Fotografi på monter med handlingar ur Hjalmar Höglunds arkiv (Almanackor, biljett och brev)
Handlingar ur Hjalmar Höglunds arkiv.
Bild på utställning från Arkivens Dag. Ur Fotoarkivets fotosamling samt en karta med texter till platser där Hjalmar varit.
Från utställning vid Arkivens dag om Hjalmar Höglunds vistelse i Kanada. I samarbete med Fotoarkivet, Västerbottens museum.

Tillsammans med fotografier ur Fotoarkivets samlingar kan vi så lägga ett pussel över Hjalmar Höglunds liv, om vad en företagsam emigrant från Sverige fick betalt per timme, om hur han reste runt i Kanada efter jobb och mycket mera. Tack vare fotografierna på Fotoarkivet kan man dessutom, utöver hans egna ord, få ögonblicksbilder av hur det såg ut på platserna han vistades, och de personer han hade omkring sig! Och nog är det så, att ju mer vi får veta, desto fler frågor väcks, om denne utvandrare som vände åter.

Källor:
Folkrörelsearkivet i Västerbotten
Västerbottens Museum
Västerbottens-Kuriren 2015-10-02