Det blir påsk i år också…

Inför en av årets största högtider har vi gått till arkiven och samlingarna för att ta reda på vad som finns på temat påsk. Det kändes angeläget att se om vi kunde hitta något som uppmuntrar oss att fira påsken och vårens ankomst också i år, trots den historiska pandemin som vi just nu upplever. Vi fann bland annat mer än hundraåriga tuppar och påskapussar, men också begärliga ägg som skickades med tåg från södra Sverige till Västerbotten år 1942. Även då var allt ”upp o nervänt”, men på grund av andra världskriget.

När man gör sökningar kring ett tema, som vi nu gjorde, får man vara beredd på att leta i arkiv som är knutna till både personer och föreningar. Vi fann till exempel påskberättelser i Maja Beskows och Ingegerd Levanders personarkiv, men också i Umeå Gymnasieförenings arkiv.


”…bind ett silkespapper om ägget när du kokar det”

Ingegerd Levander, som kommit att kallas Tjärdrottningen, fick en påskhälsning till Vindeln från sin mor Hulda Weibring (bilden) i Ramlösabrunn. Brevet är daterat 1 april 1942, och här kan du läsa vad hon skriver till sin då 40-åriga ”tös” om hur illa ställt det är med äggen detta år. Andra världskriget satte sina spår.

    

 

Påskkort från författaren ”Runa”  

I arkivet efter Maja Beskow, teckningslärare vid Umeå högre allmänna läroverk 1900–1937, finns många påsk- och julkort. En av de bästa vännerna och avlägsna släktingen Elisabeth Beskow skickade kortet nedan under tidigt 1900-tal. Elisabeth var då en känd och läst författare, nästan i klass med Selma Lagerlöf! Elisabeth Beskow skrev under pseudonymen Runa.

 

Vårystra gymnasister

Umeå Gymnasieförening bildades i Umeå 1864. Det var en förening för elever vid Umeå högre allmänna läroverk (den tidens gymnasieskola), där Maja Beskow var lärare. Upptagningsområdet till läroverket var inte bara staden och närområdet, utan också stora delar av Västerbottens inland och kustland. Elevföreningen tycks ha betytt mycket för bildning, kamratskap och fostran utanför klassrummet årtiondena runt sekelskiftet 1900. Under klubbmöten hölls föredrag och uppläsningar. Eleverna sjöng, musicerade, arrangerade skådespel, högläste ur föreningstidningen och diskuterade olika ämnen. Den handskrivna tidningen Getingen innehöll både allvar och skämt. Tidningen skulle både vara utbildande och dela ut stick! Satir var tillåten, men bara med finess. År 1917 ger föreningen ut en Påskgeting. Här kan vi se de konstfulla sidorna och läsa ett långt och hett rim om Pär, som fått permis från det militära, och Kajsa-Britt som ser fram mot att ses. Äntligen får de pussas till påsk, men inte förrän ”sola ha’ gått ner”:

”De stå i månens bleka ljus
Med armar om varann
Och påskapussens heta glöd
Två hjärtan står i brann”

I en avhandling av Björn Norlin, Umeå universitet (2010) kan du läsa mer om Umeå Gymnasieföreningen.

Ur Påskgeting 1917, en siluettklippt påskapuss.

 

Umeå högre allmänna läroverk 1915. På den tiden fanns bara pojkar bland eleverna. Foto: Västerbottens museum.

 

I Västerbottens museums samlingar

… finns både fotografier och föremål som anknyter till berättelserna om Ingegerd Levander, Maja Beskow, Umeå Gymnasieförening – men också på temat påsk. Här ser du påskföremålen som finns i databasen.

Påskkärringar i farten i Överklinten 1927. Foto: Västerbottens museum.